Förändringarnas vindar!
Vad var det jag sa? Jag är asdålig på blogg... men, desto mer innehåll av vikt blir det när jag väl skriver. Idag finns ju mycket på Facebook också (Spybook som Felix kallade det) och i grund och botten tror jag ingen orkar läsa mina långa utläggningar om mitt liv, mina tankar och allt annat som kan tyckas bli nedplitat här; folk har nog med sina egna liv! Men om där du är någon som sitter och väntar på att lilla Robban ska berätta lite om sitt liv här i bloggen så är det alltså nu det sker! Hurra!!
Sommaren är här! Med den ett år avslutat för eleverna på Musikteaterskolan. Jag ska inte gå djupare in i den känslomässiga effekt det har skapat, Sorgset, precis som det brukar... därför är det nu skönt att mitt liv ska börja om, det ska förhoppningsvis bli en stabilitet i bekantskapskretsen man har nära och jag ska göra ett ärligt försök att rota mig.
Johanna och jag gick på Militärhögskolan. Jag var, som de flesta killar, hemligt kär i henne. Trots att jag kände hennes rumskompis Carro väl och var hos de en del, mindes hon mig mest lite vagt som en kille i mängden när jag tog kontakt med henne sex år senare på; just det! Facebook! Nu kan ju konspirationsteoretikerna påstå att jag stalkat denna stackars kvinna under hela denna tid, men så är inte fallet. Vi mailade frekvent ett par veckor och bestämde att träffas en kväll, bara för att ha en kul kväll, dricka vin, käka gott och ljuga om gamla tider. Väderflickan från Väderstad (Hon är ju Meteorolog och kommer från den lilla byn Väderstad) hade flyttat till Malmö och därför var det inget stort projekt att träffas. På den en och en halv minut innan vi kom innanför hennes dörr hann hon kommentera min längd två gånger. Hon mindes mig inte så lång. Å andra sidan, hur bra mindes hon mig egentligen? Denna lördagskväll så hade vi båda sett till att införskaffa oss rödvin, så det gick ingen nöd på oss. Vi slog oss ner i hennes soffa och öppnade den första av tre flaskor vin den kvällen. Här, just här, börjar vår historia...
Så ni förstår, livet förändrades drastiskt. Till råga på allt så ska de lägga ner mitt jobb. Detta har gjort att jag sökt mig till Helikopterflottiljen i Linnköping. Jag blir sambo med Johanna i Norrköping så fort allt är klart. Att lämna Bjärnum kommer att bli tungt. Robin, Daniel, Fotbollen, Bordtennisen, M1orna... Nu ska jag ändå se till att komma tillbaka när jag kan. Matcher, turneringar, shower, skivbolag blir naturliga saker jag nästan måste komma tillbaka till.
Skivbolag ja... jag har ju startat det också! Första skivan släpps i höst någon gång. På hemsidan finns allt man behöver veta om den saken. Daniel (som har haft ett skivbolag i ett par år som hjälper mig framåt) finns här och på tal om honom så är jag numera ordförande i Bjärnums bordtennisklubb. Kommer att bli lite klurigt att styra det från Östergötland men det ska nog gå bra.
Spännande är vad jag kallar mitt liv nu alltså. Nykär, byter jobb, skivbolag, nytändning med sportandet och allt däromkring. Jag finns snart i Östergötland men det är ändå närmre än både Cypern, Lanzarote och Barcelona. Mer definitivt kanske men ändå, snart kommer de supersnabba tågen så jag behöver inte oroa mig.
Farväl Bjärnum! I do love you...
"The end is close, but the new beginning is closer. To gain the most from you future, remember your past and all what's been in it"
________________________
www.skylightent.net
